Deklaration av värdepapper av olika slag är ett av de områden som upplevs som mest problematiskt bland vanligt folk som ska deklarera, och det är oftast omkostnadsbeloppet som ställer till det enligt Skatteverket.
Om du avyttrar aktier får Skatteverket i de flesta fall reda på ditt försäljningspris genom att din bank rapporterar in det, däremot får de inte uppgifter om vad du köpte aktierna för.
Du som har sålt aktier under förra året måste därför berätta för SKV vilket pris de köptes in för, för att vinst eller förlust ska kunna beräknas.
Om du har en digital mäklare så kan du ofta hitta anskaffningsvärdet där, då finns avräkningsnotorna sparade i din historik. Kanske finns det även en K4-tjänst där du får både inköpspris och försäljningspris förifyllt.
Schablonmetoden
Schablonmetoden går ut på att du använder 20 procent av det du sålde aktierna för inklusive eventuellt courtage som omkostnadsbelopp. Resterande delen, dvs 80 % blir automatiskt vinst.
Schablonmetoden går även att använda på en del andra värdepapper, utöver marknadsnoterade aktier. Dock när det handlar om teckningsrätter, fondaktierätter eller inlösen- och säljrätter går det inte att använda schablonmetoden om du har fått dessa på grund av aktieinnehav.
Genomsnittsmetoden
Om du känner till dina inköpsvärden och har sålt av aktier i ett och samma bolag vid flera gånger med olika kurser kallas alternativet för att ta fram inköpskostnaden genomsnittsmetoden.
Genomsnittsmetoden handlar om att du lägger ihop alla anskaffningsutgifter för de aktier som u har köpt. Summan blir aktiernas totala omkostnadsbelopp.
Efter detta så dividerar du det totala omkostnadsbeloppet med antalet aktier och får då fram ett genomsnittligt omkostnadsbelopp, GAV, per aktie. Beräkningen görs separat för aktier av samma slag och sort.